Vindkraftspolicy

Vindkraft på rätt plats

Rapport från Naturskyddsföreningens och Studiefrämjandets kurs den 15 november 2014 i Hässleholm.

Deltagare från vår krets: Cornelia Lovfeldt och Lars Leonardson.

Upplägg

Isak Isaksson: Introduktion till kursen, sida 1.

Simon Jakobsson: Landskapsförändring och fragmentering, sida 1-2.

Martin Green: Fåglar, fladdermöss och vindkraft, Vindval, sida 2-4.

Jens Rydell: Fladdermöss och vindkraftverk, sida 4-5.

Linus Hammar: Vindkraft till havs, sida 5-6.

Göran Fagerström: Tillståndsprocessen och läget i länet. Denna punkt hade CL och LL förhinder att delta i. Refereras inte.

Sammanfattning
1/ Inga populationer av fladdermöss och
fåglar hotas av utrotning vid en framtida vindkraftsutbyggnad inom planeringsramen fram till år 2020.
2/ Lokalt är risken för negativa effekter av en vindkraftsutbyggnad större för fladdermöss än för fåglar.
3/ Lokalt slår de negativa effekterna av vindkraft hårdast mot de stora rovfåglarna på grund av deras låga numerär.
4/ Negativa effekter kan reduceras avsevärt genom långsiktig planering och lämpligt vald lokalisering av vindkraftverk.

Introduktion
Isak Isaksson är sakhandläggare på NF:s skogs- och landskapsavdelning. Han presenterar NF:s syn på vindkraftsproblematiken:

  • Vindkraft bör kunna bidra med 30 TWh år 2020, varav 20 TWh bör byggas på land och 10 TWh till havs. För att nå detta mål måste det byggas minst 3000 stora vindkraftverk med en el-effekt på 2 MW.
  • Vindkraftverk ska enbart byggas där ”höga naturvärden” inte hotas.
  • Lokalisering till områden som redan är exploaterade eller bullerstörda, t ex efter vägar och i industriområden.
  • Kommunerna ska ta aktivt ansvar för att säkerställa målen.


NF-medlemmar kan få en länk till NF:s kartfunktion ”Bra miljöval”. Dessutom planeras en kurs i GIS/Vindkraftslokalisering under år. 2016.

Rekvirera och läs också Naturskyddsföreningens och Studiefrämjandets ”Studiehandledning Vindkraft på rätt plats.

Landskapsförändring och fragmentering
Simon Jakobsson forskar inom Landskapsekologigruppen vid Stockholms universitet med inriktning mot ”Fåglar och växter i jordbruksmarker vs EU:s regler och bidrag”. E-post: simon.jakobsson@natgeo.su.se

Arbetet utgår från teorier om öbiogeografi och metapopulationer 1/. Studierna omfattar

  • orsaker till och typer av förändringar samt fragmentering, samt
  • konsekvenser av vindkraft.

Öbiogeografi säger att artantalet av växter och djur ökar med en ökad habitatsarea (MacArthur & Wilson 1967).

Faktorer av betydelse vid fragmentering är

  • habitatets (”öns”) storlek
  • habitatets närhet till omkringliggande habitat (isolering)
  • kontaktkanaler mellan habitatet och kringliggande habitat (gröna korridorer, vägar, diken)

Faktorerna är av betydelse för samspelet mellan olika habitat och hastigheten av invandring och utdöende i enskilda habitat.

Frågeställningar:
– Vilket är bäst – ett stort habitat eller flera små?

  • Betydelsen av ”fientliga kringliggande habitat.
  • Betydelsen av kanteffekter.
  • Betydelsen av fragmentering för specialister.

1/ A metapopulation is a group of populations that are separated by space, but consist of the same species. These spatially separated populations interact as individual members move from one population to another. (från Google).

Fåglar, fladdermöss och vindkraft
Martin Green forskar vid Biologiska institutionen, Lunds universitet. Han har arbetat med
– miljöövervakning och studier av påverkan (huvudsakligen fåglar)
– vindkraft och fåglar (15 år)
– flyttfågelforskning vs vindkraft
– rådgivning till Naturvårdsverket och Energimyndigheten.

Martin refererar till kunskapssammanställningen Fåglar, fladdermöss och vindkraft (SNV Rapport 6467, 200 s.), som kan laddas ner gratis från SNV:s hemsida. Där finns ytterligare intressanta rapporter att hämta. Bilden av effekter på fåglar är fortfarande aktuell, medan kunskaperna om effekter av vindkraft på fladdermöss har ökats väsentligt. Beträffande fladdermöss, se även sidan 4-5!

Problem
– Fåglar och fladdermöss – dödliga olyckor

– Livsmiljöförstörelse och störningar – har inte studerats m h t fladdermöss
Orosfaktor:

  • Dör ett, flera eller alla djur?
  • Blir det så stor påverkan att arter minskar eller utrotas – storskaligt eller endast lokalt?
  • Strider påverkan mot lagar och förordningar?

Hur stor påverkan blir beror på organismernas livsmönster, reproduktionsstrategi (r- eller K-strategi), levnadstid i reproduktiv ålder.

Genomgång av Artskyddsförordningen, EU:s fågeldirektiv (1979) – gäller alla arter, Särskilda fågelskyddsområden (67 arter), EU:s art- och habitatsdirektiv. Martin Greens bedömning är att dessa regelverk är omöjliga att följa. Någon vedertagen praxis finns inte, men är under utarbetande. Ett antal prejudicerande domar finns dock med avseende på boplatser – kan laddas ner från www.naturvardsverket.se och www.vindlov.se. Sök på ”vindkraft” och ”domar”!

Ett sätt att minska risken för dödsolyckor är att det etableras praxis avseende skyddsavstånd mellan vindkraftverk och boplatser. Avseende större rovfåglar har 1/ en svensk syntesrapport föreslagit 2-3 km, 2/ Sveriges Ornitologiska Förening föreslagit minst 3 km, medan 3/ en tysk miljöorganisation kräver 5-6 km.

Vindkraft dödar fåglar

Alla typer av fåglar dödas!
Problemet är kraftverkens vingar som rör sig och har mycket hög hastighet i de yttre delarna, 100 km/h eller mer. Vingarna slår ihjäl fåglarna eller slår av deras vingar

Två hypoteser som inte bekräftats är 1/ att det bildas vakuum bakom vingen som suger luften ur organismerna och 2/ att det bildas kraftig turbulens vid vingarna, vilket orsakar att organismer störtar till marken.

Hur många och vilka fåglar dör?
– I allmänhet låga antal döda – 2-10 ex/vindkraftverk x år, men vissa verk dödar upp till 125 ind/år (ind = individ, antal).
– Vissa arters individer dör i högre proportion till förekomsten än andra arters.
– De flesta som dör är småfåglar, men proportionen till förekomsten är låg.
– Fåglar lär sig inte att undvika verken!
– De fåglar i en population som är ”rädda” klarar sig, medan ”icke-rädda” dör. Evolution?
– I dagens läge dör i Sverige 6.000-30.000 ind per år p g a vindkraftverk.
– Vid en planerad utbyggnad uppskattas 12.000-60.000 ind dö.

Andra dödsfaktorer och total årlig av människan orsakad dödlighet:
– Katter uppskattas döda närmare 10 milj fåglar/år.
– Trafik, elledningar – Green ger inga siffror.
– Men i Sverige finns årligen ca 150 milj häckande fåglar, och i slutet av sommaren när ungarna är flygga ca 500 milj fåglar

Slutsatser:
– Vindkraft är inte något problem för någon svensk fågelpopulation (= art).
– Men vindkraft kan orsaka problem lokalt för enskilda fågelpopulationer.

Hur många fåglar som dör vid vindkraftverk beror på:
– var verken/parkerna är lokaliserade (miljö, omgivningar)
– vilka fågelarter som finns i området
– hur många fågelindivid som finns i området.
– Green ger siffror för olika miljöer, vilka huvudsakligen baseras på utländska studier.

Påverkansfaktorer
– verkens storlek: större verk ger högre dödlighet totalt, men lägre per producerad kWh
– högre dödlighet vid fast belysta installationer, både rött och vitt sken
– vid blinkande ljus minskar dödligheten
Lösning: Tänd ljusen endast när flygplan närmar sig!

Vilka fåglar drabbas?
– Fåglar som inte är ”rädda” – rov- och kråkfåglar, måsar och tärnor.
– Goda flygare – svalor, tornseglare, nattskärror dör i högre proportion till förekomsten än övriga småfåglar.
– Medelstora till stora arter – örnar, vråkar och glador. Hög andel av förekomst! Ugglor?
– Både unga och gamla individ.

_ Lokalt förekommande individ – studier vid Tarifa i Spanien där det finns hög täthet av vindkraftverk och där ett av Europas största rovfågelsträck till Afrika sker, har man funnit att de långflyttande individerna inte kolliderar med verken, eftersom de flyger högt över verken.

Uppskattning av rovfåglars dödlighet
– alla rovfåglar ”idag” – ca 1 ind/vindkraftverk x år
– vid planerad framtida utbyggnad – 600-6.000 ind/vkv x år (vkv = vindkraftverk)
– 0,3-3% av Sveriges alla rovfåglar (I Sverige häckar 235.000 rovfåglar, varav hälften, ca 117.000, räknas till de medelstora-stora rovfåglar.)
– 0,5-5 % av landets sota rovfåglar

Slutsats: Planera vindkraftverkens placering noga!

Livsmiljöförstörelse
Ca 1,5 ha/vindkraftverk.
Totalt efter planerad utbyggnad 90 km2, motsvarande 0,02% av Sveriges yta.

Häckande fåglar störs, och de största störningarna sker under bobyggnaden.

Hur stort avstånd respektive yta undviks av fåglar?
– Vid häckning: ca 200 m eller 0,8 km2/vkv.
– Efter planerad utbyggnad vid häckning: 4.700 km2, motsvarande 1 % av Sveriges yta.
– Rastande, övervintrande gäss, änder och vadare: ca 800 m.
– Marina änder och lommar: ca 2 km.
– Småfåglar: små avstånd.
– Vissa fåglar attraheras av vindkraftverken, t ex skarvar och måsfåglar.

Fladdermöss och vindkraftverk
Jens Rydell forskar vid Biologiska institutionen, Lunds universitet. E-postadress jens.rydell@biol-lu.se

Fladdermöss drabbas hårdare av vindkraft än fåglar. Problemen är huvudsakligen kopplade till insekters ansamling kring vindkraftverken. Genom så kallad ”topping effect” samlas insekterna kring höga strukturer i landskapet, både dag och natt. Ytterligare problem är att vissa för fladdermössen attraktiva insekter flyttar på hög höjd.

Fladdermössen kolliderar med vindkraftverkens vingar och kan dessutom påverkas av ökad turbulens och minskat lufttryck i närheten av vingarna.

Tyska studier visar att 10-12 fladdermöss dödas per vindkraftverk per år. Huvuddelen utgörs av 5-6 arter. Troll- och dvärgpipistrell, gråskimlig fladdermus och nordfladdermus utgör ca 90 % av de dödade.

I Tyskland dödas upp emot 300.000 fladdermöss per år. Då svenska fladdermöss flyttar genom Tyskland omfattar dessa siffror troligen även våra fladdermöss.

Jens påpekar att det råder stor kunskapsbrist när det gäller effekter på fladdermöss!

Olyckorna är förutsägbara. De flesta sker
– under sommaren, främst under augusti-september,
– nattetid,
– vid höga temperaturer, över +10 °C, samt
– vid låga vindhastigheter, dvs under 6 m/s.

Artskyddsförordningen gäller även för fladdermöss!
Genom att
– undvika att bygga vindkraftverken där det finns många arter och höga individantal (t ex vid sjöar, våtmarker och vid kusten),
– stänga av vindkraftverken nattetid under känsliga perioder, under sensommaren vid hög temperatur och låg vindhastighet (bat mode strategy),

så kan mortaliteten sänkas med 60-90 % utan några större kostnader för vindkraftsägarna.

Planera långsiktigt!

Placera vindkraftverken i norra Sverige i skogstrakter och på höjder!

Placera vindkraftverken i södra Sverige inom slättområden!

Vindkraft till havs

Linus Hammar har doktorerat på ”Ekologisk riskbedömning av förnybar havsenergi” vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. E-post linusha@chalmers.se

Inleder med ”allmän” information om människans negativa inverkan på havsmiljön och dess organismer.

Havsbaserad vindkraft ökar starkt i Europa. Sverige ligger efter i detta avseende. Utbyggnad till havs regleras i Miljöbalkens kapitel 7 och 9, under Miljöfarlig verksamhet och Verksamhet i vatten.

Vindkraftverk byggs i regel på grunda bottnar – ner till 30 m djup. Flytande vindkraftverk finns, men är ännu ovanliga.

Effekter och åtgärder
– Under byggfasen förstörs bottenbiotoper. Långvariga effekter, men i regel berörs små arealer. Undvik skyddsvärda miljöer, t ex ålgräsängar!
– Byggandet resulterar i uppgrumling av sediment och berör organismer på betydligt större arealer än själva bottenförstörelsen. Påverkan på flora och på djurens andning.
– Ljud effekter kan få dramatiska effekter, t ex att fiskars simblåsa sprängs vid pålning. Dessutom kommer lågfrekvent ljud från de färdiga vindkraftverken. Effekter okända.
– Elektromagnetiska fält bildas kring kablar. Effekt okänd, möjligen kan ålens vandring påverkas.
– En positiv effekt är ”reveffekten”. Vindkraftverkens ben och betongfundament fungerar ofta som rev och attraherar musslor, havstulpaner, fisk (torsk, ål m fl) samt sälar och tumlare.

Linus sammanfattar att de negativa effekterna av havsbaserad vindkraft är små, men att exploatörerna ska undvika områden som är värdefulla för organismers vandring och reproduktion. Undvik således områden där betydande skada kan uppstå och natura 2000-områden.

OBS Kommunen har vetorätt avseende oönskad utbyggnad.

Sammanställt av Lars Leonardson